Bara lilla jag

// det där var nån annan, det där var inte jag
förlåt tusen felsteg, den enda som jag kunde va
åh, jag fattar alltihop //

-LW

En flod av minnen och förståelse.
For what it´s worth, så mår jag bra nu.

Söndagar som denna gillar jag. När jag hade vaknat vid halv tio gick jag och T till affären för att köpa frukost, som vi sedan avnjöt på vår balkong som badade i solsken och värme.

Sen bakade jag en tårta, eftersom någon fyller år imorgon och efter lunch tog jag en promenad till stationen och åkte till Lund där jag träffade A. Vi fikade, surrade och tog en promenad. Efter att inte ha setts på typ två år hade vi ganska mycket att prata om och ta igen. Solen sken och det var varmt och skönt och alldeles jättemysigt! Hoppas vi kan få in en kvalitetskväll på Höskär i sommar, bara vi två.

Ny vecka imorgon, tiden bara springer iväg tycker jag. På onsdag ska jag till Pajas!

Igår åkte jag och tittade på Pajas och hälsade på hans ägare. Ägaren var trevlig och verkade vettig och Pajas var hur fin som helst. Han påminner mycket om Kaka, både i sättet, ridningen, storleken och gången. Vi var som klippt och skurna för varandra helt enkelt, vilket både J, Pajas och jag var överrens om. Så från och med nu ska jag sköta honom två dagar i veckan. I samma stall finns även en unghäst och ett sto som vilken sekund som helst ska föla!

Jag kan inte riktigt beskriva känslorna inom mig när jag först klev in i stallet och kände alla hästdofter och sen fick känna mjuk fjordpäls under fingrarna och varm hästluft i ansiktet. Jag stod mest och flinade när hon visade honom på banan, för han var så fin och påminner så mycket om Kaka. När jag sen själv fick sitta upp i sadeln kändes det som att jag inte hade gjort annat de senaste åren. Trots allt har jag inte ridit ordentligt på 5 år, eller iallafall 3 år och ändå hittade jag knapparna och fick honom att springa vackert.

Jag: Vad fin han känns!
J: Han ser jättefin ut, han verkar trivas med dig, öronen hänger rakt ut!
Jag: Vad roligt det var att rida igen.
J: Jag ser det på dig!

Så fort jag kom hem ringde jag mamma och bad henne skicka ner det som går att skicka. Skor och hjälm får jag låna tills mamms och papps kommer ner. Idag lurade jag med T på Hööks och köpte ett par ridbyxor, strumpor och vantar, lite måste man ju få unna sig!

Ja, det är den stora frågan för dagen. Förmodligen behövt lära mig deklarera eller deklarera fel. Nu har han varit snäll och hjälpt mig så att allt blir rätt. Ryktet säger att han även hjälpte min syster och en av mina bröder, så jag är inte ensam! Pappa är också snäll och bokar en tågbiljett till mig mellan Umeå och Göteborg i sommar och har lovat att han ska sjunga för mig, eftersom jag firar in 24:e födelsedag någonstans mellan städerna. Som sagt, min pappa är fantastiskt snäll, även om han driver med mig och svarar "Järn och trä" i telefonen när jag ringer.

Jag är snart 24 år och begriper mig fortfarande inte på det här med att deklarera. Jag måste ringa till min pappa och be om hjälp. Tyvärr var han inte hemma ikväll, så jag kan inte deklarera förrän imorgon. Grattis Britta. (det känns dock skönt att höra att mamma inte kunde hjälpa mig, för det innebär att inte hon heller begriper sig på deklaration, och hon är betydligt äldre än 24 år!)

Från det ena till det andra, idag tog jag tag i mitt liv och lämnade intresse på att vara medryttare på en häst. På fredag ska jag åka och hälsa på ägaren och titta på hästen. Det är en fjording på 21 år, verkar ha ungefär samma lynne och utbildningsnivå som Kaka, så det ska bli riktigt spännande! Jag har länge gått och funderat på att skaffa mig en sköthäst, men har inte riktigt kännt mig mogen att släppa in någon ny häst i mitt hjärta och framförallt inte ta hand om någon annans ögonsten. Nu längtar jag till fredag och hoppas på det bästa, det låter väldigt positivt iallafall.

Malin, syster yster och jag är nu anmälda till Tjejmilen 2010, vad roligt det ska bli! När jag pratade med Malin igår blev jag så sugen på att springa och att köpa lite nya träningskläder. Problemet är bara att jag skulle behöva både nra löparkläder och cykelkläder = DYRT. Idag testade jag formen och sprang en liten sväng runt Citadellet. En tredjedel av turen löper längs vattnet och det var så vackert med havet och solnedgången. Landskrona börjar verkligen visa sitt bättre jag, det är bara trist att det finns en grupp människor som sätter staden i skräck. Hur som helst var väl löpformen inge vidare, men med några träningspass till tar jag mig runt Vårruset tillsammans med A.

Jag började fundera på vad vi ska hitta på under våra två semesterveckor och kom då fram till att jag inte har träffat min mellanbror på TVÅ ÅR. Hur sjukt är inte det? Därför bestämde jag mig för att åka ner till Orust efter bröllopet i Umeå då mina två yngsta bröder ska vara där då. Eventuellt tar jag med mig G ner till Landskrona efter några dagar på Orust så han får se hur vi har det. Andra veckan har jag och T tänkt att hitta på något mysigt och mest bara ta det lugnt tillsammans. Det kan behövas efter det senaste årets arbete...

Nu blir det Grey's Anatomy och ananas!

Nu är jag och A anmälda till Vårruset i Malmö 3:e maj. Det ska bli roligt! Nu är det bara att ligga i hårdträning fram till loppet, så vi klarar våran tid.

Idag har Landskrona visat sig från sin bästa sida för våra gäster, strålande sol och lagom vårvarmt. Vid havet blåste det lite kallt men en bit därifrån var det riktigt skönt att strosa runt. Till och med så skönt att vi blev sugna på en glass. Nu har molnen återkommit, så vi sitter inomhus och slappar innan vi ska gå och inhandla kvällens tacco-middag.

Cykelrundan igår blev inte så lång som jag hade tänkt mig, den blev bara 2,5 mil. Vinden var för tuff mot mig i en superlång uppförsbacke. Fördelen med uppförsbackar är att det sedan kommer en nedförsbacke, vilket belönar sig med 40 km/h. Sista raksträckan låg i lä och då trampade jag lätt upp i 35 km/h. Underbart, helt underbart.

Det undrar jag verkligen. För i Landskrona ligger molnen som en tjock hinna över staden, dock inget regn som hindrar från en cykeltur.

Helgen började inte bra, jag fick snurra runt i en halvtimme innan jag hittade en parkering, där jag bara får stå i en halvtimme... Arg som ett bi rusade jag in i lägenheten och skällde ut parkeringsbolaget som fortfarande inte har skickat vårt keycard som behövs för att komma in på den parkeringen som vi sedan 1 april betalar dyrt för. Hon lovade att de skulle skicka den så fort de kunde.

Jag fick också rätt på pedalerna, killen i affären skrattade gott åt misstaget och sa att det aldrig hade hänt förut. Jag ger det ett försök att skruva fast pedalerna själv, tänker att det går snabbare. Nu sitter jag här och laddar upp med lite havregrynsgröt och banan innan jag ska ge mig ut och hitta en med långvarig parkering och sen rulla ut ur staden. Får se vad rundan slutar på!

Ha en fin helg!

Jag har fått två HÖGERPEDALER till min cykel!
Inte konstigt att jag inte kunde skruva på den ena igår.
Imorgon ska jag gå till cykelaffären och minsann kräva att få en vänsterpedal plus att de ska få skruva fast dem, medan jag tittar på. Sedan hoppas jag på en lagom runda som slutar på ungefär fyra mil. Men, man vet aldrig vad som händer efter vägen!

Ledig onsdagförmiddag.
En strålande dag påbörjas.
Det är jag och det är cykeln.
2,5 mil senare är vi tillbaka.
Termometern (som i och för sig står i solen) visar 15 grader varmt.

Det här blir nog en bra dag.

Påsken firades på Orust tillsammans med mor, far, bror och syster med respektive familjer. Fullt med barn med andra ord. T har busat non-stop med de två äldsta. Jag och syster yster tog en premiärrunda och testade formen inför Tjejmilen, den bådar gott!

Annat som speglar påsken 2010:

- massa god mat
- massa godis
- massa bastubadande
- däckbyte
- u m g ä n g e med syskon
- en påminnelse om att livet är väldigt kort och ibland väldigt orättvist

Jag sänder varma tankar till de nordligare delarna av landet.