Bara lilla jag

 

 

När vi för drygt tre år sedan sålde Kaka trodde jag att min relation till hästar var över. Ett halvår senare hälsade på henne och var då övertygad om att min relation till hästar var över. Jag trodde aldrig att jag skulle känna längtan efter ridning och stalldoft för det enda jag saknade var Kaka, alltså själva hästen, inte allt runt omkring. Att släppa Kaka var en lång och smärtsam process som jag bearbetade under nästan ett år. Jag besökte Kaka igen för ett år sedan och då värkte inte hjärtat så farligt. Jag klarade till och med av att rida en sväng på henne. Hon kändes precis som vanligt och jag fick lite hopp inombords och kunde känna att jag saknade ridningen. Idag vet jag att Kaka har det bra och att hon kommer att ha det bra fram till livets slut. Jag känner inget större behov av att hälsa på henne vilket känns skönt, för det betyder att jag kan gå vidare och blicka framåt. När saknaden slår emot mig kan jag gräva ner mig i bilder där vi poserar framför kameran. Hon och jag. Tillsammans och strålande.

 

När knappt tre år utan häst hade passerat kände jag att det var dags att ta tag i hästarna igen och ge det en chans. Jag sökte på blocket och hittade Pajas. På köpet fick jag Josefin, Anna, Lucia och Myklus. Josefin och Anna ger mig de stallkompisarna jag aldrig hade hemma. De ger mig sällskap i stallet, härliga uteritter och drar med mig på en massa roligheter. De tycker inte illa om hästen jag rider, eftersom de har likadana själv. Det känns som bra ingredienser på min ”mellanlandningshästtid”.

 

Jag kände redan från första mötet att Pajas gjorde mig gott, jag fick massor av positiv energi av att rida och spendera tid i stallet. Jag var lyrisk efter provridningen. Ibland påminner Pajas och situationerna runt omkring lite väl mycket om Kaka och tiden som varit. Då gör det nästan ont, men till största delen av tiden så hjälper han mig att läka och gå vidare. Jag tycker om Pajas, om än inte på samma sätt som Kaka, men han ger mig hopp om framtiden. Han har visat mig att det går att tycka om andra hästar. Jag har nästan (men bara nästan) kommit till den punkten när jag kan titta på korten, minnas tillbaka och le. Det känns skönt.

 

Nu är hösten på ingång och löven skiftar färg. För många känns det vemodigt men jag tycker bara det känns skönt. Jag gillar färgskiftningarna och den klara luften. Efter ljumma kvällssommarritter ser jag nu fram emot strålande, klara höstritter, för hur härligt är det inte att galoppera fram längs grusvägen när vädret bjuder på strålande sol och några plusgrader? (eller rida fram i en blöt paddock före en dressyrtävling...)

 

Jag har inte gått under jorden, jag har bara varit utan internet sen vi flyttade till Eslöv.
Det kommer en uppdatering så småningom, jag lovar.
Då kommer det bilder från bröllopet, info om livet i Eslöv och kanske resultat av söndagens tävling.

På lördag flyttar vi till händelsernas centrum, Eslöv. Jag vet att det inte alls låter särskilt spännande, men det faktum att jag kommer ha 7 min promenad till jobbet, 20 min till Pajas och Tommy får 25 min med tåg till Malmö och dessutom kan spela discgolf i stan gör det hela mycket mer intressant. Lägenheten är dessutom otroligt trevlig, ljus och några kvadratmeter större än den vi bor i just nu. Det ommer bli superbra! Vi håller på att packa för fullt och som vid varje flytt så förundras jag över hur mycket skit man har och vad man egentligen gör med allt? Endel åker till soptippen, medan annat omsorgsfullt stuvas ner i flyttkartonger efter flyttkartonger... Nåväl, på lördag är det över för den här gången och då återstår bara att städa lite.

Såå trevligt bröllop i helgen, bilder kommer snart. Annat som kan vara värt att veta:

- vi flyttar till Eslöv nästa helg.
- jag trivs mycket bra på nya jobbet.
- jag lösenordsskyddar bloggen igen - samma som sist. Ni som vill hänga på får helt enkelt fråga.

För ett tag sen skrev jag ett nedstämt inlägg där jag frågade mig själv vad jag egentligen har åstadkommit under det senaste året. Nu i veckan har jag avslutat mitt arbete på de flesta av mina arbetsplatser. Veckan har gått så fort att jag knappt har hunnit med. Nu när fredagen är här och jag är ledig, så har jag hunnit ikapp. På det lilla avlastningsbordet står två blommor, en skål med godis och en förpackning Toblerone som jag har fått av de olika platserna och det gör mig varm i hjärtat. För även om det kanske är rutin att ge en present när någon slutar så betyder det mycket för mig och det får mig att tro att jag någon gång, någonstans, har gjort ett bra arbete. Jag har åstadkommit något.

Jag har också nästan skaffat mig en träningskompis som jag skulle ha varit ute och gått med igår, men hon var tvungen att avboka i sista sekund. Jag hoppas vi kan göra ett nytt försök nästa vecka. På tal om nästa vecka så händer det massor av saker och det största är att min kära bror ska gifta sig och det vankas bröllop i Tyskland!

Helgen ska jag inleda med att tömköra Pajas i hagen, äta en god middag med Tommy och sen åka till Malmö med J för att se på dansuppvisning. Vad resten av helgen bjuder på vet jag inte, men jag ska ladda inför måndag då jag börjar mitt nya jobb!

4 km löpning - får nog säga att det var smärtfritt.
3 x 10 benböj
3 x 15 crunches + 10 bonuscrunches

Lååååång stretch!

Formen får nog klassas som helt okej inför söndagens kommande lopp, så bra den kan bli under omständigheterna. Jag kommer ändå vara helt slut på fredagen efter att ha passat tvillingarna. :) Nu blir det en snabb städrunda, diskrunda och en varm dusch. Ska försöka hålla mig från dumlekakorna i frysen, de är ju faktiskt till mitt hejdåfika som jag ska bjuda på nästa vecka. Bara två veckor kvar tills jag börjar i Eslöv!

Det blev ingen lägenhet i Lund, vi snubblade på mållinjen. Det känns surt, jävligt surt. Det lutar nedåt just nu, jag försöker samla ny energi. Det nya jobbet till exempel. Och det faktum att jag och Kristin sprang totalt 2,25 mil förra helgen. Och imorgon ska jag få rida igen.

Efter att regnet hade vräkt ner hela lördagkväll så bestämde jag och Anna att mysa hemma hos mig. Vad kan man göra för mysigt en söndageftermiddag? Jo, man bakar goda kanelbullar i fina formar, hyr Snabba Cash och köper lite godis till. Sedan avnjuter man filmen tillsammans med godiset, nybakta bullar och ett glas mjölk.

Lika bra som alltid! Idag spenderade jag ganska lång tid hos henne, då jag gjorde om mina slingor och klippte mig. Nu skimrar håret i blont och rött, nästan lite guldaktigt. Frisyren blev kort i nacken och lite längre framme runt ansiktet. Härlig lördag!

I veckan har jag skrivit under anställningspapper för mitt nya jobb, så det är bara för chefen att skriva under och skicka ett ex till mig, sen är det KLART. Jag längtar så mycket! Jobbet är inom Eslövs kommun inom hemvården där jag också har ansvar för särskilda boenden. Det känns bra att det är hemtama arbetsområden, men ny arbetsgivare och mindre flängig tillvaro. Mina nuvarande jobb muttrar något i stil med "det är ju roligt för dig...", men jag vet att de innerst inne tycker att det är jätteroligt! (för min skull, kanske inte för deras) Jag tänker berätta mer om lägenheten när allt är deifinitivt och papper är påskrivna och då ska vi också börja ladda inför en stillsam inflyttningsfest. :)

Ni är tre tappra själar som följer mina sparsamma inlägg. :-)

Första veckan efter semestern har varit väldigt blandad, när allt är fixat ska jag berätta mer om vad som har hänt, men innan dess håller jag det för mig själv. På måndag hoppas jag få klara besked och därmed kunna ringa ett väldigt viktigt samtal.

Idag har jag ridit ut med Anna och Lucia, en mysig tur på nya vägar. Med tanke på förra helgens aktiviteter så blev det endel tävlingssnack. Förra helgen gick SM av stapeln och jag stod som funktionär hela lördagen och halva söndagen. Många fina hästar och nostalgin har strömmat inom mig. För nio år sedan var jag debutant på fjordtävlingarna. Jag skänker en tacksamhetens tanke till min kära mamma som i ur och skur kört mig land och rike runt för att tävla. Som har hjälpt mig packa grejer, göra iordning, se till att allt var fixat, trösta mig när det gick dåligt och glädjas med mig när det gick bra. Jag hade aldrig fixat det utan henne!

Jag är glad att jag har hittat Pajas, Josefin och Anna. Pajas lindrar. Pajas luktar just nu sommarhäst. Pajas blåser varm luft i ansiktet på mig när jag blåser på honom. Fina, lilla hästen.

Tommy är i Malmö ikväll och dricker öl med några jobbarkompisar, så jag avnjuter ett glas rödvin i förlovningsglasen tillsammans med mörk choklad, brieost och Desperata Husfruar. Vad mer kan man begära en fredagkväll?

Idag har jag och Tommy:

- varit på Landskrona stadsmuseum och sett på tre olika utställningar
- fikat på Gyllene Koppen
- lagat en trerättersmiddag bestående av mozarella, tomat/ inbakad fläskfilé/ blåbärspaj

Idag har jag:

- sovit till elva
- handlat
- tränat


Nu väntar jag på att pajen ska svalna och under tiden packar jag väskan inför kommande helgen, då ska jag nämligen vara funktionär på Fjord-SM som SSFF anordnar. Hela min lördag kommer bestå av vackra fjordingar. (det jag hinner se samtidigt som jag ska släppa in till framridning/ skriva åt domaren/ räkna poäng) Jag ska också hjälpa Josefin att hämta Pajas på kvällen och sen gå på SM-gala.

PS. Jag träffade både Kaka och Biskvi på Orust, de såg ut att må bra. Kaka doftade sommarhäst och verkar leva ett gott pensionärsliv på Flatön. Jag saknar henne... DS.

Jag njuter.
Tillsammans med mannen i mitt liv.
Vi äter gott, solar, badar, myser, dricker alkoholhaltiga drycker på balkongen och pratar om livet och framtiden.

Som sagt, jag njuter.